Här var det tomt.

Ja, tomt är ett ord att förklara det med.
Smärtsamt är ett annat.
Sitter här med svullna ögon och gråter som aldrig förr.
Jag har så otroligt ont i min själ så ni förstår inte..

Raderade allt, för jag kände inte att jag behövde vara för allmän beskådan något mer. Vet inte riktigt hur någonting kommer att gå eller hur jag ska klara mig nu. Men kanske en dag kikar jag in igen, kanske inte. Vi får helt enkelt se..

Nu ska jag ta ett steg tillbaka, se över saker och ting.
Försöka komma ihåg att andas.
Fast det känns som man spontant ska sluta.

Sköt om er.